Svenska

Internetstatistik eller -statiskit?

E-mail Print PDF

Började använda statcounter för några dagar sedan, och när jag jämför statistiken för sidan du just nu läser med en av de mer intressanta lokala svenska sidorna (åtminstone enligt mig) har jag tolkat fram intressant statistik - eller inte.

Enligt statcounter har jag en snitt på 27 besökare varje dag som spenderar 5.53 på det jag skriver! Vad kul! Över fem minuter på första besöket torde vara bra!

Bloggen jag tycker är mest intressant i Sverige har ett snitt på 462 besökare dagligen som spenderar 1.22 i snitt på det bloggaren skriver. Jag tycker även det är fantastiskt i en värld där uppmärksamhetsspan ligger på under 6 sekunder.

Jag vet inte om jämförelsen av tid på bloggar är något att basera framtida drift på (då spenderad tid även torde delas upp i bl.a. uppmärksamhet och aktion på det man skriver), men så långt vet jag att just de jag skriver för tar fram sidan/sidorna, och kontemplerar på dem ett antal minuter/sekunder.

Om de däremot förstår det jag skriver är en annan sak.

 

 

Var vore Sverige utan marknadskommunikation?

E-mail Print PDF

Kan kanske synas onödigt att starta diskussionen, men ändock inte...

 “Don't tell my mother I work in advertising she thinks I'm a pianist in a brothel."

Jag har fortfarande inte förstått om devisen är ett skämt eller eller en faktiskt beskrivning av reklamarbetarens verklighet. Devisen tyder på en rätt så frustrerande yrkessjälvbild – som bl.a. representeras i kommentarraderna på t.ex. dagensmedia.se - och samtidig ett humoristiskt distanstagande till sin egen roll – som vi ofta upplever i privata sammanhang. Men varför är det så? Varför ska en hel yrkeskår ha en dualistisk självbild som är splittrad mellan skam/bitterhet på den ena sidan och nödvändighet på den andra?

Det är ju faktiskt så att utan marknadskommunikation, som t.ex. reklam, stoppar Sverige.

För ett par år sedan frågade jag min mellanson (då 9 år) om vad han tyckte om reklam. Han svarade: "Det är väl bra. Då får jag ju veta om det som är bra och nytt."

Dock vet jag att många upplever reklam som påträngande, jobbigt och suspekt. Det har resulterat i ett antal förordningar, kreativa affärsstrukturer och även ännu mer kreativa lagförslag. För att hantera ”påträngande” och ”jobbig” har vi numera NIX för att stoppa telefoner, vi har en sticker på brevlådan där vi ber om att slippa reklam, vi har politiker som går in och kräver lagförslag mot reklam...kan du fortsätta listan, var så god. Och för att hantera ”suspekt” har vi numera marknadslagstiftning och Reklamombudsman.

För en tid tillbaka (2007-12-03) fick jag idén att hjälpa till med att skapa en stoltare och mer homogen självbild för svenska reklamarbetare. Jag kontaktade ett antal intressenter (projektdokumentation har jag exkluderat i bifogade dokument).
Men i stället för att stanna upp vid tråkiga mail och projektbeskrivningar som ofta stjälper mer än de hjälper, tänkte jag vi kunde testa en crowdsourcing med en lite mer utvidgad frågeställning: Var vore Sverige utan marknadskommunikation?

Troligen kommer du att hitta ett antal svar på det i det här forumet. Ett övergripande svar (om det finns) baserad på inlägg med åsikter och insikter i tillägg till speciellt inbjudna bidragsgivare kommer att publiceras i webbform/bokform/andra former.

Om du vill bidra/delta/övervaka en diskussion, gå hit. 

 

Stresstest handlar om likvider, eller..?

E-mail Print PDF

I senare tid har vi lärt oss ett nytt ord: Stresstest.

Det introducerades i USA när man skulle göra en riskbedömning av banker och deras likviditet för att klara av ytterligare kreditförluster, och modellen (eller begreppet) gick snabbt över till Sverige.

Stresstest är alltså något en bank (eller ett företag) ska klara av.

Men klarar de av det - verkligen? En sak är likviditet, en helt annan sak är de andra stressfrågorna. För att försöka besvara de andra frågorna, har jag gjort ett stresstest som går lite längre än det som ekonomen normalt fokuserar på. Jag hoppas den skapar nöje även för er. Testet kan summeras i att om totalresultatet blir minus, klarar de inte av testet. Om totalresultatet blir pluss, klarar de av testet men det kan finnas frågeställningar.

Första stresstestet är Swedbank.

 

 

Lyckade webbsatsningar, eller..? - Favorit i repris

E-mail Print PDF

"Vi behöver en webbadress som verkligen slår!
 Då får vi mycket trafik och mycket omsättning!"

Hört den förut?  Här kommer några favoriter i repris (skickad från en av mina nätkontakter i USA), och länkarna funkar fortfarande.

 1. A site called “Who Represents” where you can find the name of the agent that represents a celebrity. Their domain name - wait for it - is
www.whorepresents.com

2. Experts Exchange, a knowledge base where programmers can exchange advice and views at
www.expertsexchange.com

3. Looking for a pen? Look no further than Pen Island at
www.penisland.net

4. Need a therapist? Try Therapist Finder at
www.therapistfinder.com

5. Welcome to the First Cumming Methodist Church . Their website is
www.cummingfirst.com

6. Then, of course, there’s these brainless art designers, and their whacky website:
www.speedofart.com

7. Want to holiday in Lake Tahoe ? Try their brochure website at
www.gotahoe.com

Har du förslag på andra adresser som håller måttet, kommentera gärna. Annars får du gärna kolla in andra mer seriösa texter på sajten. Trevlig dag på dig.

 

Följ min blogg med bloglovin
 

Betald journalistik – eller ”Vem tjänar på nyheten?”

E-mail Print PDF

Varning: det här är ett prematurt blogginlägg – en beta-bloggpost så om du tycker om färdiga texter och tankar, läs en av mina andra poster – men i god affärsutvecklingsanda är det bättre att köra ut en beta-version och senare justera den efter en potentiell diskussion.

I tidningsvärlden diskuteras mycket om att muta in äganderätt till mer eller mindre kvalificerad text på nätet som kan generera inkomst. I huvudsak talar man om tre möjligheter: 1) abonnemang, 2) mikrobetalningar, eller 3) annonsfinansiering.

Personligen tror jag på tidningsdöd på nätet om man försöker tvinga fram samma betalmetoder som tryckta medier erbjuder, något de tre finansieringsmöjligheterna ovan innebär.

Så var står vi just nu?

Just nu ser det ut som om att vi försöker att pressa in en redan existerande affärsmodell som fungerade för ett utvecklad media in i ett existerande, men relativt outvecklad media. Jag misstänker att för att lyckas måste vi i stället pressa in en affärsvision (redan existerande eller inte) i ett existerande media, och baserad på det skapa en ny affärsmodell.

Holistiska tänkare har antagligen redan fattat galoppen. För de trögtänkta – som jag var innan jag tänkte om – var så god:

Affärsmodell + Medie = Profit

(Affärsvision + AffärStruktur) + Medie = Profit


Vad skiljer dessa två formuleringar? Inte något, faktiskt. Fråga vilken ekonom eller beslutsfattare i medievärlden som helst. De vill ha enkla formler som upplevs fungera (vem vill inte det?). Och det är troligen just det som gör att dessa personer inte agerar eller tänker nytt. Deras inlärde kunskap säger dem ju att ”affärsmodell” i sin natur motsvarar ”affärsvision + affärstruktur”.

Men om vi vågar dyka lite i argumentationen, ser vi att problemet ligger i att diskussionerna om lösningsmodeller visar på just likhetstecknet mellan enheten affärsmodell i beräkning 1 och enheterna (affärsvision + affärsstruktur) i beräkning 2 utan att man adresserar de eventuella skillnader som uppkommer när vi adresserar varje enskild enhet i beräkning 2. En påminnelse: det man talar om i tidningsvärlden är 1) abonnemang, 2) mikrobetalningar, eller 3) annonsfinansiering. Vart tog visionen vägen?

Tidningsvärlden sitter alltså med en argumentation där de förutsätter att outtalade och ej genomförade segmenter i sin argumentation ska fungera i sin affärsmodell – outtalade segmenter som inte inkluderas på en marknad som kräver mer och mer uttalad segmenterad argumentation. Vilken satsbyggnad...eller hur? Det jag faktiskt säger är att medier kan inte pressa fram en gemensam konsumentmodell på en individuell konsumentmarknad.

Krasst sätt önskar alltså tidningsvärlden att du som konsument ska betala för något avsändaren inte har en vision om för just dig i det nya mediet.

Då det här är en beta-bloggpost är jag mycket tacksam för kommentarer.

 

Swedbank på piknik - eller snarare PIC/NIC

E-mail Print PDF

Hur kan man förklara Lettlands invånares tro på Swedbank just nu enligt Dis artikel idag? Rätt så enkelt. Enligt krishanteringsmodellen jag skrev för några år sedan kan man läsa att i en krissekvens finns ett tydligt reaktionsmönster baserad på den enskilda situationen.

En reaktion på en situation kan delas in i fyra delar:

  1. Mötet med situationen skapar
  2. Automatiska tankar, som skapar
  3. Känslomässiga och fysiska reaktioner, som resulterar i
  4. Beteende

Lettlands invånare har haft mötet med situationen, och deras automatiska tankar i nuläget kan summeras i att de känner tilltro till att Swedbank kan fixa det i god Byggare Bob-stil – trots bankens historiskt aggressiva framfart för att placera intressenten i den situationen han/hon är just nu. Och det kan Swedbank – vare sig det blir med hjälp från bolagets aktieägare, svenska staten eller IMF.

Swedbanks uppgift framgent blir att arbeta med sin PIC/NIC. PIC/NIC är en modell som baserar sig på att alla konsekvenser (du får gärna läsa det som beteenden) har tre fundamentale karakteristika och förstärkare som kan kommuniceras och arbetas med. Alla konsekvenser kan vara

  • Positiva eller Negativa
  • Immediate (omedelbara) eller Future (framtida)
  • Certain (säkra) eller Uncertain (osäkra).

Utan att jag faktiskt känner till vad letter tänkar om sina banker och vad Swedbank har kommunicerad, misstänker jag att letterna i dagsläget väljer ett beteende där de föredrar en utländsk bank som de upplever som

  • Positive - positiv (även om samma bank kanske gick för långt när det gäller krediter, är trots allt banken delvis ansvarig för den förbättrade levnadsstandarden i Lettland),
  • Immediate - omedelbar (banken finns där och tillsynes arbetar med åtgärder) och
  • Certain - säker (banken kan i ett värsta-scenario eventuellt få stöd i ett förstatligande igångsatt av en annan nation)

Enligt PIC/NIC-modellen är PIC den starkaste drivern för ett genomförande, så Swedbank kommer att klara sig rätt så bra i Lettland. Dock blir det spännande att se hur de löser sitt engagemang i Ukraina, men ännu mer spännande blir det hur de löser sitt engagemang i Sverige.

Om du vågar läsa en längre text om svenska banker och hur deras visioner arbetar för dem eller emot dem, klicka här.

 

Om Swedbank

E-mail Print PDF

Både Svd och DN rapporterar om kallduschar i Swedbank. Mest baserad på bankens aggressiva framfart österut.

Man brukar alltid se bakåt när man ska planera framåt, så följande kan kanske vara en intressant vinkling:

SwedbankUnder flera hundra år tillhörde alla ekar i Sverige kronan, eftersom virket användes till skeppsbyggnad av speciellt krigsfartyg för den Svenska marinen. Det var belagt med stränga straff att hugga ner eller skada ekar. [...] Detta är ett av skälen till att så många flerhundrigaåriga ekar i Sverige fått stå kvar.  

Källa: Wikipedia

 

 

CSR är ett svärord

E-mail Print PDF
Åtminstone på semestern.

ThailandEtt etiskt förhållningssätt kan vara bra eller dåligt. Det beror på vilket ben du står på när du funderar. Och det beror även på vem sina ben du står på när du faktiskt står. CSR som vision kan vara bra. CSR som utförande kan vara dåligt. Just nu skriver jag en jobbig text om etiska förhållningssätt och etiska utföranden som snart publiceras här. Men innan dess tänkte jag komma med följande frågeställning: CSR översätts ofta till hållbar utveckling, och vi ska ju vara väldigt duktiga på detta i Sverige. Eller hur?

Inte duktiga, för enligt DN kan vi nu sluta oss till att reseföretag försöker göra något med våra resevanor så vi verkligen kan slappna av på vår välförtjänade semester. Av den orsaken ska vi "resa schysst" enligt fackförbunden Hotell och Restaurang och Unionen samt organisationerna Ecpat, Free Trade Center, IOGT-NTO och Svenska Kyrkan som tillsammans bildar nätverket "Schysst resande".

Ibland blir det många minusfaktorer när jag skriver. Nu tänkte jag adressera Thailand-resandet, men för att inte vara för negativ, börjar jag med några plusfaktorer.

  • Det är varmt
  • Det är soligt
  • Det är billigt
  • De är vänliga

Skönt, vad? Många härliga plusfaktorer som finns där och bara är att ta för sig av. Du behöver inte göra något alls!

Nu kommer jag att presentera en enda minusfaktor - men faktiskt den minusfaktorn du som konsument kan göra något med:

  • En familj bestående av två vuxna och två barn som åker till Thailand innebär bara på flygresan en förbrukning av fossila bränslen motsvarande en stor villas oljeförbrukning i ett år

Om du verkligen bryr dig så mycket om hållbar utveckling som du påstod du gjorde i förra opinionsundersökning, borde du kanske fundera på att inte använda så mycket fossila bränslen då det är det enda du faktiskt kan göra något med direkt. Sen har vi allt det andra du kanske upplever att du inte kan göra något med, som prostitution, barnsexhandel, lågavlönade arbetare, demokrati...

Personligen hoppas jag att "Schysst resande" kan hitta lösningar.
Och varför inte ge dem ett förslag i kommentarsform?

I vanlig ordning, om du vill ha andras åsikter får du gärna kolla in mina sponsorer till höger. Kan bli rätt så intressanta åsikter. I synnerhet om du klickar här först.

 

TH!NK again

E-mail Print PDF
Think goes to AmsterdamÄven om TH!NK står för ett innovativt EV koncept, stångar konceptet huvudet i väggen - troligen orsakad av gårdagens tänk. TH!NK har byggd en modern fabrik i Aurskog i Norge som är baserad på löpande band-principen och har en kapacitet på över 3000 biler pr år. Ett beslut som troligen inspirerades och förstärktes av importerade experter inom bilproduktion, då Norge aldrig har haft en tradition med storskala bilbyggande.

Vad om bolaget enbart använde det centraliserade löpande bandet för produktion till stora beställare och privatmarknaden betjänades av små löpande band utplacerade på de lokala marknaderna? Det är inte svårt att genomföra, då en EV som TH!NK har ett mycket mindre antal delar att montera än den traditionella bilen. Och frånsett marknadsförarens våta dröm om att kunda döpa om TH!NK City till TH!NK Stockholm, TH!NK Frankfurt, TH!NK London, TH!NK Prague, etc, kan bolaget få ännu flera fördelar. Här är några:

  1. Bolaget kan få hjälp med finansiering av uppstart till varje löpande band av lokala myndigheter som vill skapa lokala arbetsplatser
  2. Bolaget kan få mycket pressomtal i lokala medier för sin samhällsinsats, något som kan göra TH!NK snabbt känd för nästan ingen kostnad
  3. Bolaget kan gå ifrån det traditionella återförsäljar-/servicekonceptet och själva ta hand om den relativt lönsamma eftermarknaden
  4. Bolaget kan reducera transportkostnader och utsläpp med att sluta skicka batterier från Tyskland till Norge för montering, och i stället skicka batterierna direkt till de lokala löpande banden, men mest av allt
  5. De kan leva som de lär med att bli den mest miljövänliga lösningen för lokal transport i alla led

Varför gör de då inte något lika radikalt med sin produktion som de gjorde med produkten?

Jag vet inte vad som har hänt i styrelsen, men jag misstänker att huvudorsakerna finns i de klassiska ± faktorerna grupptänk och experttänk. Bilbranschens grupptänk är mest av allt påverkad av det 101 år gamla löpande bandet - det grandiosa centraliserade produktionssystemet som Henry Ford skapade för att kapa kostnader och öka lönsamhet. Och enligt de flesta experter är det här fortfarande den bästa och mest genomprövade metoden för effektiv bilproduktion.

Men tiderna ändrar sig, så varför gör inte bilindustrin detsamma?

Kommentera gärna, eller om du vill höra andras meningar kan du även besöka mina Google-sponsorer du hittar till höger.

 

Googles affärsmodell firar 173 år

E-mail Print PDF

Google - of courseVisste du att inkomstmodellen för Google firar 173 år? Ok, jag vet. det finns några små ändringar, men de är mindre än du tror. Ändringarna beror mest på en ändring i infrastrukturen - och Google var bolaget som förädlade (inte upptäckte) dessa ändringarna. De på Google hade inte bara närvaro på sina historielektioner, de var uppmärksamma, och de gjorde något med det (jag är imponerad - verkligen).

Just nu håller jag på att färdigställa nästa text om intressenter för medlemmarna på min sida - min 1KTF. Texten handlar om kunden - alias "den ultimata intressenten". Under förarbetet, såg jag att jag fick adressera de olika kundtyperna och därefter dela de in i olika kundroller. Det är grundläggande information som man lär på varje handelshögskola (hoppas jag), men den är så grundläggande att den ofta glöms bort när man skapar komplexa affärsmodeller. Det gjorde inte Google.

Kunder definieras typiskt nog som de som skapar företagets försäljning. En säljare, eller rentav reklambyrån, kan hitta de olika typerna och övertyga dem om att köpa - på ett sätt eller ett annat. Den framgångsrika säljaren däremot, förstår att varje kundtyp kan delas in i olika kundroller. Det handlar inte om demografi, det handlar om beteende som skapar rollarketyper. Kundrollerna visar hur kundens "kostnad" allokeras (eller fördelas) för att tillfredsställa varje kundroll. Man kan även lägga till andra allokeringer beroende på roll. Om allokeringen är lyckad, skapar det i sin konsekvens "den lyckliga försäljningen". (En genomgång av kundtyper/roller/kostnader finns tillgänglig för min sidas medlemmar).

Rollerna jag talar om i medlemsområdet, är användarrollen, inköparrollen och betalarrollen. I B2B är dessa rollerna normalt definierat som olika personer eller funktioner, och varje en av dessa roller måste adresseras enligt deras behov. Vi börjar se en svag förflyttning av samma rolldefinition till B2C när vi talar om webblösningar - inte minst när vi talar om Googles modell. Men överraskande nog började det inte på 1990-talet.

Vi talar juni 1836, den franska tidningen La Presse var det första massmediet som inkluderade betalade annonser i sin publikation. Ägaren inkluderade annonser så att tidningen kunde sänka sin försäljningspris, utvidga läsarkretsen samt öka sin lönsamhet. Verkar rätt så Web 2.0, eller hur? Och hur var strukturen?

Kundtyp/Kundroll

Användare

Inköpare

Betalare

- La Presse-läsare

X

X

X - % av Y

- La Presse-annonsör

Y

Y

Y

X och Y är input i någon form från kundtypen

 

Och hur står sig Googles modell gentemot La Presse:

Kundtyp/Kundroll

Användare

Inköpare

Betalare

- Google-läsare

X

X

X - % av Y

- Google-annonsör

Y

Y

Y

X och Y är input i någon form från kundtypen

 

Det Google gör som skiljer dem från La Presse, är att de använder nuvarande informationsinfrastruktur (vilket jobbigt ord) som ger dem gratis material. För den betalande kunden /annonsören) blir det då att man tar på sig rollen av finansiell bidragsyter till Google utan att betala arbetstimmar, kostnader för tryck, etc. Google gjorde alltså en La Presse, men utan kostnad för material. Vilken utveckling, Google.

Kommentera gärna, eller i den sanna andan till La Presse eller Google - besök en av mina sponsorer till höger om du vill ha andras åsikter  (och vem andra än Google ger dig dessa).

 

 

Finns det några fungerande visioner kvar i Sverige?

E-mail Print PDF

Fler och fler påpekar att företagens visioner kommer att bli mer och mer viktig framgent. Men vad är en företagsvision - egentligen? Jag brukar normalt säga att visionen beskriver hur långt man ser - inget mer, inget mindre.

För att göra en kort sammanfattning kan en företagsvision innehålla ett eller flera av följande moment:

  1. En begränsning av lekplatsen
  2. En målsättning för att leka
  3. Tiden man sätter av för att leka
  4. Hur man leker

Vid första anblicken verkar alla moment rätt så produktiva för ett företag, och varför inte inkludera alla? Inte minst då i den bästa av världar, ville jag säga att den ideala företagsvisionen inkluderar en definition som varje roll i företaget kan identifera sig med. Men överraskande nog blir ofta den uttalade visionen med dessa fyra moment en begränsare (--faktor) i stället för en skapare av möjligheter (+-faktor), och plötsligt blir företagets vision den berömda boxen vi alla ska utmana.

Enklaste sättet att skapa eller omdefiniera en vision, är som följer:

  1. Hitta begränsningarna
  2. Se om de är implicita eller explicita (är de implicita, ta bort dem - är de explicita, utvärdera om de ska med baserad på pkt 3)
  3. Se om de styrs internt eller externt (styrs de internt, är det företagets vision och ska med - styrs de externt, är det andras vision och ska bort)

Har du exempel på bra företagsvisioner, i så fall varför?

Eller, har du exempel på dåliga företagsvisioner, i så fall varför?

Nu kan du även läsa genomgången av visionerna till de fyra största bankerna i Sverige och se hur de klarar sig. I så fall, klicka här.

 

 

Välkommen till Test Labs - Sverige

E-mail Print PDF

Projektet
±-FAKTORN handlar om att identifiera de positiva och negativa triggers och drivers som styr affärslivet.

Test Labs
The Labs är gratisdelen av sajten. Den innehåller sammandrag av det som utgör grundstommen i projektet ±-FAKTORN. Här kan du testa, komma med insikter, åsikter, avsikter, alla sikter du vill. 

Test Labs är nationell, det vill säga att det som skrivs i den svenska delen omhandlar Sverige, det som skrivs i USA-delen, omhandlar USA, det som skrivs i den indiska delen, omhandlar Indien, etc. Orsaken till denna segmenteringen är att frågeställningar rörande företag i Sverige främst har nationella intressen. Men besök gärna de andra Test Labs om du förstår språket.

Citera gärna i andra forum, men kom ihåg att ange källan. Och om du kommenterar, förbered dig på att bli citerad även du - och även på andra språk. Test Labs kommer att inkorporeras i en tryckt version av sajten, och bra kommentarer behöver en stor publik även utanför Sverige.

Grundstommen
±-FAKTORN  består av ett antal texter om affärer och affärslivet. I dessa texter belysas mer än enbart kronor och ören. Några av texterna är redan publicerade, och även piratkopierade...

Om du vill leta efter texterna, får du gärna använda tid på det. Men om du i stället vill få ett meddelande direkt om nya kompletta texter direkt när de publiceras væljer du att bli sponsormedlem. Då kan du ladda ned vilka texter du vill.

Ha så kul!

Erich Nielsen

 


Search

.Login/Logout

Sponsors